Urstarka VM-hoppet ska försvara Sveriges färger i Australien – stöttas av Human&Heart: ”En fullträff”

När sjuksköterskan inom ambulansen och crossfitprofilen Elin Ericson från Falun fick besked om att hon hade blivit uttagen till VM i funktionell fitness i Australien visste glädjen inga gränser. Men att finansiera VM-äventyret var upp till Elin själv att lösa. Nu blir Human&Heart en av den mästerskapsaktuella atletens sponsorer för att ge stöttning på vägen.

I alla år har träning varit en mycket viktig del av Elin Ericsons liv och 2014 var året då hon fick upp ögonen för crossfit. Hon hade valt att följa med några kompisar och testa något pass. Mycket snabbt blev den här träningsformen något som passade Elin helt perfekt.

– Ja jag kände att det här ju var hur kul som helst och att det krävde väldigt mycket av mig. Samtidigt märkte jag att jag var ganska bra på det. Två år senare var jag med i en tävling för första gången.

– Jag var extremt nervös innan, för jag hade inte lärt mig att hantera mina tävlingsnerver då. Så det var både jätteläskigt och samtidigt så himla häftigt. Jag blev tvåa i tävlingen. Direkt efteråt kände jag att det här ville jag göra igen!

För Elins del har det sedan dess blivit ett par tävlingar varje år. Men satsningen innebär också utmaningar. Inte minst med tanke på det som nu väntar, och där Human&Heart sträcker ut en stöttande hand.

– Elin är en urstark kvinna på flera sätt som vi gärna vill stötta, säger Magnus Elg, marknadschef på Human&Heart. Vårt företag prioriterar att sponsra en del idrottsklubbar, lag och enskilda idrottare. Det är atleter som ibland har lite svårare för att nå fram till de riktigt stora sponsorerna. Men eftersom Elin helt uppenbart är en av de bästa i världen i sin idrott så vill vi gärna finnas med, hålla tummarna för henne och samtidigt sponsra henne för att VM-äventyret ska kunna bli verklighet.

Lästips: En satsning mot världseliten – så stöttar Human&Heart den unga cykeltalangen (Länk)

Landslag, mästerskap och skador

Funktionell fitness är en idrott som liknar crossfit och man tävlar i moment som exempelvis utmanar utövarens uthållighet, styrka, teknik och explosivitet. År 2020 tog ”Svenska förbundet för funktionell fitness” ut Elin i landslaget för första gången. Då fick hon representera Sverige i ett mästerskap, men det skedde mitt under pandemin.

– Då handlade det om VM och lagtävlingen. Vårt lag tog silver. Eftersom det var mitt under pandemin så skedde mästerskapet online så det gav inte riktigt samma känsla som man tänker sig under ett VM.

Något år senare var Elin med i VM individuellt, som då anordnades i Norrköping. Då blev hon skadad och drog på sig ett diskbråck. Året efter blev det ännu en skadeutmaning som ledde till en korsbandsoperation.

Den första tävlingen som Elin var med i efter det var i spanska Marbella förra året. Då ställde hon sig en fråga inombords – varför hon egentligen höll på med funktionell fitness.

Ångest för att inte prestera

En av Elins stora utmaningar hade nämligen handlat om den mentala biten, med prestationsångest och att ställa alldeles för höga krav på sig själv. I det läget skulle frågan som hon ställde till sig själv komma att göra stor skillnad.

– Varför tävlar jag egentligen? Jo det är ju för att det här är det absolut roligaste som jag vet. Det är också därför som jag tränar två gånger per dag under fem dagar i veckan. Men då måste jag ju tycka att det är kul att tävla också.

– Så då åkte jag till tävlingen i Spanien och bestämde mig för att jag bara skulle ha roligt och njuta av det. Och om det är nåt som inte går bra så då får det vara så. Efter det har det blivit helt annorlunda för mig. Jag har så roligt även på tävlingar numera!

I början av sommaren i år blev Elin uttagen till landslaget igen, och då handlade det om EM i Nederländerna.

– Jag var inte i min bästa form då, för jag hade mycket med skolan, ett nytt jobb och jag höll dessutom på och ta ett nytt körkort med högre behörighet för att kunna jobba inom ambulansen. Men ändå gick det bra i EM. Jag blev tolva och hade så fantastiskt roligt.

– Efter EM tänkte jag att nu blir det inte bättre än så här, men då hörde de av sig och ville att jag skulle komma med till VM i Australien i november.

En ny utmaning – men på ett annat sätt

Bara en kort stund efter glädjen över uttagningen till landslagstruppen, så väcktes oro och tvivel. Men av helt andra slag än tidigare.

– Då tänkte jag…shit.. Jag började googla på priser och då insåg jag: ”Jag har inte ekonomi för det här!”

– I det läget förstod jag att jag verkligen behövde kliva ur min ”comfortzone” och be om hjälp.

Elin berättade om problemet i samband med att hon höll i ett träningspass för en grupp på ett gym.

– Då sa jag att jag kommer att behöva sponsorer så om ni vet nån som skulle kunna hjälpa mig, nån som exempelvis har nåt företag, så hör gärna av er. Jag tar emot alla tips.

”Därför blev det en fullträff med Human&Heart”

Det ledde till några olika tips och att jakten på sponsorer kom igång. Av en slump träffade hon även Human&Hearts vd Andreas Pernhall på en träningsanläggning. Det samtalet ledde till fler, och att Human&Heart beslutade sig för att vara med som en av Elins sponsorer.

– Det här företaget väcker mycket hopp inom mig. Det är så viktiga frågor som Human&Heart jobbar med, för jag vet själv hur det är att vara på en arbetsplats eller i en organisation där det inte fungerar och där det är orättvisor, särbehandling och exkludering.

– Jag har även själv varit utsatt. Så det blev verkligen en fullträff för mig att få ett samarbete med Human&Heart med tanke på vad företaget står för.

Den 21 till 23 november anordnas VM i funktionell fitness i Brisbane i Australien. Tiden fram till dess är det full fart som gäller för Elin.

– Ja agendan är ganska fullspäckad. Jag kämpar med att få fler sponsorer, det är mycket planering med resa och boende och när det gäller träningen så har jag just avslutat en uppbyggnadsperiod. Nu blir det mer specifik träning som är inriktad just för funktionell fitness.

– Dessutom jobbar jag heltid inom ambulansen, men det som är särskilt bra med det just nu är att jag jobbar långa pass och därmed får en del lediga dagar.

Lämnade jobbet som PT – blev sjuksköterska inom ambulansen

Elin kommer ursprungligen från Avesta men bor sedan flera år tillbaka i Falun. I samband med sin korsbandsskada så bestämde hon sig för att välja en annan yrkesväg, att inte jobba heltid som personlig tränare på gym utan att istället plugga till sjuksköterska. Efter en praktik på ambulansen i Leksand så sa det ”klick”.

– Ja redan den första dagen, tillsammans med min handledare som hade jobbat inom ambulansen i 30 år, så kände jag att jag visste exakt vad jag ville göra. Det var så häftigt. Nu jobbar jag både som sjuksköterska och ambulansförare, och utgår för närvarande från just Leksand.

– Det är en helt fantastisk arbetsplats och jag älskar verkligen mitt jobb.

Hur hanterar du ambulansuppdrag där läget för patienter verkar vara kritiskt?

– Visst kan jag känna mig stressad, men hittills när det har varit riktigt kritiska patienter, så har mina kollegor sagt att jag är väldigt lugn och tydlig, så det är jätteskönt att höra.

Är det lite som att gå in i en tävlingssituation, att sinnena skärps och man inser att läget är skarpt?

– Ja, så är det faktiskt.

”Det är så mycket som är bra med det här”

Nästa månad gäller det alltså för Elin. Förutom mycket träning, fortsatt sponsorjakt och heltidsjobb på ambulansen, så handlar mycket i Elins liv – precis som vanligt – om att äta:

– Jag äter så mycket som jag bara kan. Nästan jämt känns det som. Det här är ju inte som fitness utan här handlar det om prestation, så jag behöver äta väldigt mycket mat. Jag äter stora mängder protein och även kolhydrater, så att det ska vara ”tryck” i kroppen när jag tar i…. Jag äter typ hela tiden.

Nu när det närmar sig mästerskapet – hur känner du inombords?

– Det är så mycket som är bra med det här. Dels att det är VM i en sport som jag älskar, det är i Australien där jag aldrig har varit förut och att jag får möjlighet att åka på nåt sånt här och representera Sverige. Jag känner jättemycket tacksamhet över det!

Vad har du siktet inställt på i VM?

– Det är klart att jag skulle vilja vinna, men jag tror att det är väldigt svårt med tanke på vilka atleter som jag vet kommer att åka dit. Men det som är prio ett för mig är att jag ska göra mitt absolut bästa på varje event, utifrån mina förutsättningar där och då.

– Är det nåt som går dåligt? Ja då vet jag det och kan ta med mig det till min träning efteråt. Och är det nåt som går bra så ska jag fira det. Men att jag ska passa på och njuta och vara närvarande – det är det allra viktigaste. För livet är här och nu!

/NIKLAS LINDH, REPORTER